Ja, för de flesta villaägare – men marginalen är tunnare än den var, och svaret beror på fyra saker: vad du betalar per kilowatt, hur mycket av elen du använder själv, hur ditt tak ligger och vad elen kostar framöver. Här är siffrorna, inklusive de fall där svaret faktiskt är nej.
Utgångspunkten: två priser per kilowattimme
Hela lönsamheten hänger på skillnaden mellan två tal. En kilowattimme du använder själv är värd omkring 1,85 kr/kWh, eftersom du slipper elpris, påslag, nätavgift, energiskatt och moms. En du säljer ger omkring 0,96 kr/kWh – spotpris plus påslag och nätnytta. Skillnaden är 1,9 gånger.
Före den 1 januari 2026 var de två talen nästan lika, eftersom skattereduktionen på 60 öre/kWh lades till varje såld kilowattimme. Den försvann, och därmed förändrades hela logiken: det är inte längre produktionen som avgör om solcellerna lönar sig, utan hur stor andel av produktionen du gör av med själv.
Räkneexempel: 10 kW i Stockholmsområdet
Ett hushåll med 20 000 kWh årsförbrukning sätter 10 kW på ett söderläge med 40 graders lutning. Produktionen blir omkring 10 800 kWh per år. Utan styrning eller batteri används typiskt 40–45 procent själv.
| Scenario | Pris efter avdrag | Värde per år | Återbetalningstid |
|---|---|---|---|
| Gamla reglerna (20 % avdrag och 60-öringen) | 120 900 kr | 16 008 kr | 7,6 år |
| Dagens regler, 43 % egenanvändning | 128 175 kr | 12 759 kr | 10,0 år |
| Dagens regler, 60 % egenanvändning | 128 175 kr | 14 196 kr | 9,0 år |
Räkneexemplet gäller en anläggning på 10 kW i SE3 som kostar 150 000 kr och antas producera 9 500 kWh per år.
Underlag: snittspotpris de senaste 30 dygnen i SE3 (86,0 öre/kWh), elhandlarens påslag 5 öre, överföringsavgift 21 öre, energiskatt 36,0 öre och 25 % moms. Priser förändras löpande – siffrorna räknas om automatiskt och gäller 12 september 2026.
Slutsatsen från exemplet är att anläggningen betalar av sig kring halva den tekniska livslängden, och sedan producerar gratis el i lika lång tid igen. Det är fortfarande en klart godkänd investering – men den tål inte att man betalar för mycket eller placerar panelerna slarvigt.
Känslighetsanalysen ingen annan visar
Två faktorer avgör mer än allt annat: priset du betalar per kilowatt och hur stor andel du använder själv. Matrisen visar återbetalningstiden i år för samma 10 kW-anläggning vid olika kombinationer.
Läs matrisen så här: att förhandla ner priset från 18 000 till 12 000 kronor per kilowatt kortar återbetalningstiden med nio år vid låg egenanvändning. Att höja egenanvändningen från 30 till 75 procent kortar den med nästan nio år vid högt pris. Båda spakarna är alltså lika kraftfulla – men bara den ena kostar pengar. Den andra handlar om att flytta varmvattenberedaren, tvätten och elbilsladdningen till soltimmarna, vilket är gratis.
Räkna livstid, inte bara payback
Återbetalningstid är ett dåligt mått i ensamhet, eftersom det inte skiljer på en anläggning som slutar producera efter tolv år och en som håller trettio. Över en kalkylperiod på 30 år, med 0,5 procents årlig degradering och ett växelriktarbyte inräknat, blir nettot för exemplen ovan mellan cirka 64 000 och 222 000 kronor beroende på pris och egenanvändning. Räknat som avkastning på insatt kapital slår det de flesta bankkonton – och till skillnad från en fondplacering är den skattefri, eftersom värdet består i utebliven kostnad snarare än i en intäkt.
När solceller inte lönar sig
De här fallen förtjänar ett rakt svar, och de nämns sällan av dem som säljer anläggningar:
- Skuggat tak. Träd, skorstenar, gavlar eller grannhus som skuggar delar av dygnet kan äta upp stora andelar av produktionen. Skuggning är den enskilt vanligaste anledningen till att en anläggning underpresterar mot offerten, och den syns inte i någon standardkalkyl – inte heller i vår.
- Norrvänt tak. Beroende på lutning ger norrläge 35–74 procent av ett söderläge. Kombinerat med ett högt pris per kilowatt hamnar återbetalningstiden ofta bortom panelernas livslängd.
- Låg elförbrukning. Har du fjärrvärme, ingen elbil och 6 000 kWh om året blir egenanvändningen låg oavsett vad du gör, och då säljs merparten till 0,96 kr/kWh per kilowattimme.
- Du ska flytta inom några år. Solceller kan höja husets värde, men det är inte samma sak som att du får tillbaka investeringen vid försäljning. Räkna inte på det.
- Taket ska läggas om snart. Att montera paneler på ett tak som håller i tio år betyder att panelerna ska ner och upp igen – en kostnad som ofta överstiger vinsten från de åren.
- Du har inte tillräcklig skatt. Grönt avdrag är en skattereduktion, inte ett bidrag. Har du låg beskattningsbar inkomst kan du inte utnyttja hela avdraget, och då blir priset i praktiken högre än det står i offerten.
Fem sätt att förbättra kalkylen
- Dimensionera efter förbrukningen, inte efter takytan. En anläggning som täcker halva årsförbrukningen har typiskt högre egenanvändning än en som täcker hela, och därför ofta kortare återbetalningstid.
- Flytta varmvattnet till mitt på dagen. Beredaren är ett gratis batteri du redan äger, och kan flytta 1 000–2 000 kWh per år utan att kosta något.
- Förhandla på priset per kilowatt, inte på panelmärket. Matrisen ovan visar hur mycket varje tusenlapp är värd.
- Överväg öst-väst-delat i stället för att fylla ett söderfall. Produktionen blir något lägre men fördelas över morgon och eftermiddag, vilket höjer egenanvändningen.
- Vänta med batteriet till efter första året. Då vet du hur din faktiska egenanvändning ser ut och kan dimensionera på mätdata i stället för på gissningar. Avdraget på 50 % finns kvar.
Vanliga frågor
Vilken återbetalningstid är rimlig att förvänta sig?
Med dagens priser och regler landar ett välplacerat villaprojekt oftast på 11–15 år. Ser en offert ut att ge 6–8 år är det värt att kontrollera vilka intäkter kalkylen räknar med – ofta ingår antaganden om framtida elprisuppgång, eller den borttagna skattereduktionen.
Hur mycket påverkar elpriset?
Mycket, och det är den största osäkerheten i hela kalkylen. Eftersom värdet av egenanvänd el följer den totala rörliga elkostnaden slår ett högre elpris nästan rakt igenom i lönsamheten. Vår kalkylator använder de senaste 30 dygnens faktiska spotpriser i stället för ett antagande om framtiden.
Är det bättre att investera pengarna i stället?
Det är en rimlig fråga och svaret beror på ditt alternativ. Poängen med solceller är att avkastningen är låg risk och obeskattad, men också illikvid – pengarna sitter i taket. Har du dyra lån är amortering ofta ett bättre förstahandsval.
Räknar ni med elprisuppgång?
Nej. Vi håller elpriset konstant på den senaste tidens nivå, vilket är ett medvetet försiktigt antagande. Stiger elpriset blir utfallet bättre än vad vi visar; faller det blir det sämre.
Räkna på din egen anläggning eller läs vad solceller kostar 2026.