Ställ in ditt tak, din förbrukning och ditt läge i landet – kalkylatorn räknar fram produktion, egenanvändning, grönt avdrag, årsvärde och återbetalningstid. Elpriserna hämtas löpande från dagen före-marknaden, så siffrorna är aktuella när du läser dem.
| Pris före avdrag | – |
|---|---|
| Grönt avdrag | – |
| Din kostnad efter avdrag | – |
| Värde av egenanvänd el, år 1 | – |
| Ersättning för såld el, år 1 | – |
| Summa under 30 år | – |
| Netto efter 30 år | – |
Produktion per län enligt Profu och Energimyndigheten, korrigerad för väderstreck och lutning enligt PVGIS-beräkningar. Egenanvändningen är en uppskattning och visas som spann eftersom den varierar kraftigt med hushållets vanor.
Så räknar kalkylatorn
De flesta solcellskalkylatorer på nätet är byggda av installatörer och tenderar att visa den ljusaste möjliga bilden. Den här är byggd på offentliga data och redovisar sina antaganden öppet. Fyra steg:
1. Produktion utifrån var du bor
Utgångspunkten är hur mycket en kilowatt installerad effekt faktiskt producerar per år i ditt län, vid söderläge och lämplig lutning. Underlaget är Profus och Energimyndighetens länsvisa beräkningar, där varje län simulerats i EU-kommissionens PVGIS. Talen inkluderar redan systemförluster – växelriktare, kablage, temperatur och smuts – vilket är viktigt, eftersom en vanlig felkälla är att dra av samma förluster två gånger.
Här kommer den mest överraskande siffran: skillnaden mellan bästa och sämsta län är bara omkring 16 procent. Norrbotten ligger på ungefär samma nivå som flera län i Götaland, och högre än Kronoberg. Förklaringen är att alla platser i Sverige har i genomsnitt tolv timmars dagsljus över året, att molnighet betyder mer än latitud, och att kyla höjer panelernas verkningsgrad. Påståenden om att solceller ”inte fungerar i norra Sverige” stämmer alltså inte för årsproduktionen – det som skiljer är fördelningen över året, med mörkare vintrar och snö på panelerna.
2. Korrigering för väderstreck och lutning
Ditt tak ligger sällan optimalt. Korrigeringen bygger på PVGIS-beräkningar för mellersta Sverige och ger några praktiska tumregler som är värda att känna till:
- Lutningen är inte kritisk. Vid söderläge tappar du under tio procent i hela spannet mellan cirka 20 och 70 graders lutning. Att jaga den perfekta vinkeln är alltså sällan värt en ombyggnad.
- Öst eller väst kostar mindre än många tror. Ett rakt öst- eller västvänt tak ger omkring 83–89 procent av ett söderläge, beroende på lutning – och ju flackare taket, desto mindre är förlusten.
- Ett öst-väst-delat tak är ofta ett utmärkt val. Årsproduktionen blir ungefär som för ett enkelriktat öst- eller västtak, men elen kommer jämnare fördelad över dagen med en topp på morgonen och en på eftermiddagen. Det höjer egenanvändningen, vilket i dag är det som avgör kalkylen. Därför finns det som eget alternativ i kalkylatorn.
- Platt tak bör inte ha liggande paneler. Teoretiskt ger horisontell montering knappt 90 procent av optimum, men i praktiken blir det sämre eftersom snö och smuts ligger kvar. Panelerna bör lutas upp.
- Norrläge är sällan lönsamt. Beroende på lutning hamnar du på 35–74 procent av optimum.
3. Egenanvändning – den avgörande och osäkra siffran
Sedan skattereduktionen på 60 öre per såld kilowattimme försvann den 1 januari 2026 är en egenanvänd kilowattimme värd mer än dubbelt så mycket som en såld. Därför är egenanvändningen den enskilt viktigaste parametern i hela kalkylen – och samtidigt den mest osäkra, eftersom den beror på hushållets vanor snarare än på tekniken. Kalkylatorn visar den därför som ett spann, inte ett exakt tal.
Grundnivån räknas fram utifrån hur stor anläggningen är i förhållande till din årsförbrukning: en anläggning som täcker halva förbrukningen landar typiskt kring 40–45 procent egenanvändning, medan en som motsvarar hela årsförbrukningen ofta hamnar nedåt 28 procent. Det är alltså inte självklart bäst att fylla taket. Därefter läggs påslag till för elbil, värmepump och styrd varmvattenberedare, samt för batteri – ett batteri på ungefär en kilowattimme per installerad kilowatt höjer egenanvändningen med i storleksordningen 15–20 procentenheter.
4. Ekonomi över hela livslängden
Grönt avdrag räknas som 14,55 % av totalpriset för solceller och 48,5 % för batteri, med taket 50 000 kronor per person och år – kalkylatorn tar hänsyn till om ni är två som äger bostaden, och visar när taket slår i. Värdet av egenanvänd el sätts till den fulla rörliga elkostnaden inklusive nätavgift, energiskatt och moms, medan såld el värderas till spotpris plus påslag och nätnytta.
Utöver enkel återbetalningstid visas ett resultat över hela kalkylperioden, med 0,5 procents produktionsminskning per år och ett växelriktarbyte. Det ger en mer rättvisande bild än en payback-siffra, eftersom en anläggning som betalar av sig på femton år ändå producerar i femton år till.
Vad kalkylatorn inte gör
Den räknar inte in skuggning från träd, skorstenar eller grannhus, vilket kan kosta betydande andelar av produktionen och bör bedömas på plats. Den tar inte hänsyn till om taket behöver läggas om, till eventuella förstärkningar av elanslutningen, eller till att ditt elnätsbolag i undantagsfall tar ut en avgift för inmatning. Den förutsätter också att du är nettoköpare av el över året, vilket i praktiken alla villor är. Framtida elpriser är den största osäkerheten av alla – kalkylen bygger på den senaste tidens faktiska priser och antar att nivån håller, vilket den knappast gör exakt.
Vanliga frågor
Hur stor anläggning ska jag välja?
Prova att dra i storleksreglaget och titta på återbetalningstiden. Du kommer se att den ofta blir kortare för en anläggning som ligger nära halva årsförbrukningen än för en som fyller hela taket, eftersom överskottet säljs billigt. Vill du ändå maximera produktionen är ett batteri eller aktiv styrning det som gör den större anläggningen lönsam.
Varför är återbetalningstiden längre än hos installatörernas kalkyler?
Vanligtvis av tre skäl: att den här kalkylen räknar bort 60-öringen som försvann 2026, att den använder de senaste veckornas faktiska spotpriser i stället för ett optimistiskt framtidsantagande, och att den drar av ett växelriktarbyte. Så förändrade regeländringarna kalkylen.
Lönar sig batteri?
Kryssa i det och jämför. Batteriet höjer egenanvändningen påtagligt och har fortfarande 50 % i grönt avdrag, men kostar också mycket per kilowattimme. I många fall blir återbetalningstiden längre med batteri även om årsvärdet stiger – och då bör investeringen motiveras även av prisarbitrage och eventuella stödtjänster, inte av egenanvändningen enbart.
Påverkas kalkylen av elnätsbolagets effektavgift?
Inte direkt, eftersom effektavgiften bygger på hur mycket el du tar ut samtidigt och inte på hur mycket du producerar. Har du effektavgift kan dock ett batteri kapa dina effekttoppar och därmed spara pengar utöver det kalkylatorn visar. Se vad som gäller hos ditt elnätsbolag.
Vilket elpris räknar den med?
Snittet av de senaste 30 dygnens spotpriser i ditt elområde, hämtat från dagen före-marknaden. Se dagens priser per elområde.
Källor
- Profu och Energimyndigheten: länsvisa beräkningar av specifik årsproduktion (PVGIS)
- EU-kommissionens JRC: PVGIS, underlag för väderstreck och lutning
- Energimyndigheten: Solelportalen
- Skatteverket: Grön teknik