Vertikal odling lovade sallad året runt mitt i staden, utan bekämpningsmedel och med en bråkdel av vattnet. Några år senare har flera av de mest uppmärksammade svenska odlarna gått i konkurs eller bytt affärsidé. Problemet är elen. Här går vi igenom hur tekniken fungerar och vad forskningen säger om energi och vatten. Du får också se vad som hänt med de svenska bolagen och kan räkna ut vad elen kostar per kilo sallad.
Så fungerar vertikal odling
I en vertikal odling står växterna i hyllor eller torn på varandra inomhus. Solljuset ersätts av LED-belysning som är inställd på de våglängder växterna använder bäst. De flesta odlar hydroponiskt, med rötterna i ett näringsrikt vatten i stället för jord. Vattnet pumpas runt i ett slutet system. Temperatur, luftfuktighet och koldioxidhalt styrs av ventilation och avfuktning.
Eftersom odlingen är stängd från omvärlden behövs normalt inga bekämpningsmedel. Skörden blir jämn oavsett säsong. Produktionen kan ligga nära butikerna. Bladgrönsaker, småblad och kryddväxter passar bäst, eftersom de växer snabbt och är lätta.
Vattnet: stora besparingar
Branschen anger ofta att vertikal odling använder upp till 95 procent mindre vatten än traditionell odling. Siffran kommer från företagen själva, men forskningen pekar åt samma håll. En genomgång i tidskriften Agronomy for Sustainable Development från 2025 anger att vertikala odlingar producerar omkring 140 gram sallad per liter vatten. Det motsvarar ungefär sju liter vatten per kilo sallad. Vattnet cirkulerar i ett slutet system och återanvänds.
Energin är problemet
Allt ljus måste komma från lampor och all värme som lamporna avger måste kylas bort. En sammanställning av studier, publicerad av Miserocchi och Franco 2025, landar på 10-18 kWh el per kilo sallad med dagens teknik. Det motsvarar 850-1 150 kWh per kvadratmeter odlingsyta och år. Forskarnas tekniska riktmärke ligger på 3,1-7,4 kWh per kilo, om utrustning och styrning blir effektivare.
En enkät i branschen från 2021 visade ett snitt på 38,8 kWh per kilo produkt, med enorma skillnader mellan anläggningar. Enligt genomgången i Agronomy for Sustainable Development ligger den höga energiförbrukningen bakom flera stora konkurser i branschen.
Räkna själv: elkostnad per kilo
Elkostnad per kilo: 21,00 kr
Per påse småblad om 100 gram: 2,10 kr
Exemplet visar varför kalkylen är svår. Elen är bara en del av kostnaden. Till den kommer hyra, personal, utrustning och kapitalkostnader. Sallad är en billig vara med små marginaler. När elpriserna steg kraftigt 2022 slog det direkt mot odlingar som byggts med låga elpriser som utgångspunkt. Läs mer om hur priset sätts på dagens elpriser.
Klimatavtrycket beror på elen
Genomgången i Agronomy for Sustainable Development anger ett snitt på 2,9 kilo koldioxid per kilo sallad för vertikala odlingar, vilket är högre än för odling på friland och i växthus. Hur stor siffran blir avgör elmixen. Forskare som jämförde 162 scenarier för en vertikal odling drog 2025 slutsatsen att bara en nästan helt fossilfri elförsörjning kan bära vertikal odling utan högre utsläpp än importerad sallad.
Svensk el har låga utsläpp jämfört med de flesta europeiska länder. Det talar för svensk vertikal odling i ett klimatperspektiv, även om energiåtgången är lika stor.
Vad hände med de svenska odlarna?
Sverige var tidigt ute med vertikal odling. Flera bolag fick stor uppmärksamhet. Men de senaste åren har branschen gått igenom vad Impact Loop kallar ett stålbad.
- Plantagon satsade på vertikal odling inomhus i Stockholm men gick i konkurs. Investerarna förlorade många miljoner. Flera av personerna bakom startade sedan Swegreen.
- Grönska Stadsodling startade i en källare och hade som mest 22 anställda och planer på en stor fabrik. Bolaget försattes i konkurs i juni 2024. Grundarna Robin Lee och Petter Olsson har sedan startat en ny satsning med smalare inriktning.
- Ljusgårda i Tibro tog in nästan en halv miljard kronor och levererade sallad till butiker i västra Sverige och Småland. Under 2026 lämnade bolaget salladsodlingen för att i stället satsa på kosttillskott och läkemedel.
- Green City Farming i Göteborg ville visa att vertikalodlad sallad kunde bli lönsam med hård kostnadskontroll. Bolaget ansökte om konkurs den 30 april 2026 och hänvisade till utebliven extern finansiering.
- Johannas Stadsodlingar har lagts ned.
- Swegreen säljer odlingsanläggningar till matbutiker. Den största installerades 2025 på ICA Maxi i Ängelholm, enligt bolaget. Bolaget kallar numera produkten butiksodling hellre än vertikalodling.
Där tekniken passar bäst
Trenden går mot mindre anläggningar som står nära kunden. Kryddväxter och småblad har högt kilopris och tål dåligt långa transporter, så elkostnaden väger lättare än för vanlig sallad. Odling i butik sparar transport och svinn eftersom växten skördas samma dag den säljs. Storskaliga fabriker för sallad har visat sig svårast att få lönsamma.
Forskningen kring ljusstyrning, effektivare LED och smartare klimatstyrning fortsätter. Om förbrukningen kommer ner mot det tekniska riktmärket på 3-7 kWh per kilo förändras kalkylen rejält. Dit är det ännu långt.
Odla vertikalt hemma
Små odlingsskåp och hyllor med LED-lampor säljs för hemmabruk. De drar lite el i absoluta tal men blir märkbara över ett år. En lampa på 30 watt som lyser 16 timmar om dygnet förbrukar 0,48 kWh per dag. Det blir omkring 175 kWh per år. Med ett elpris på 1,50 kronor per kWh kostar det ungefär 260 kronor. Har du timpris kan du låta lampan lysa när elen är billigast, eftersom växterna inte bryr sig om vilken tid på dygnet ljuset kommer. Se vår guide om timpris och kvartspris.
Vanliga frågor
Är vertikalodlad sallad klimatsmart?
Det beror på elen. Med fossil el ger vertikal odling högre utsläpp per kilo än växthus och friland. Med nästan fossilfri el kan den konkurrera med importerad sallad.
Hur mycket vatten sparar vertikal odling?
Mycket. Forskningen anger omkring sju liter vatten per kilo sallad, eftersom vattnet går i ett slutet system och återanvänds.
Varför har så många vertikalodlare gått i konkurs?
Hög elförbrukning, stora investeringar och låga priser på sallad gör marginalerna tunna. Stigande elpriser och dyrare kapital slog hårt mot bolag som byggt för stor skala.
Går det att odla vertikalt hemma?
Ja, med små odlingsskåp och LED-lampor. Räkna med att en lampa på 30 watt drar runt 175 kWh per år vid 16 timmars ljus per dygn.
Källor
- Agronomy for Sustainable Development (2025): Vertical farming, en genomgång av resurseffektivitet
- Miserocchi och Franco (2025): Benchmarking energy efficiency in vertical farming
- Ceccanti m.fl. (2025): Environmental factors and energy mix in vertical farming
- PubMed Central: Energianvändning i vertikala odlingssystem
- Impact Loop: Är det spiken i kistan för vertikalodling nu?
- Impact Loop: Grönska är tillbaka efter konkursen
- Impact Loop: Swegreen driftsätter rekordstor odling hos ICA
