Ny studie - Göteborgs regnbäddar renar dagvattnet från mikroplast med upp till 50 gånger

En regnbädd på Andromedagatan på Lindholmen i Göteborg får mikroplaster att stanna kvar i stället för att hamn i Göta älv. Foto: Kretslopp och vatten

En ny studie från Göteborgs Stad visar att regnbäddar kan minska spridningen av mikroplaster med upp till 50 gånger. Mikroplaster finns i allt dagvatten som rinner ner i gatubrunnar och vidare in i ledningar. Forskning pågår kring deras potentiella skador på människor, djur och växter, vilket motiverar insamling som säkerhetsåtgärd.

Dagvatten, som består av regnvatten och smält snö, för med sig föroreningar, inklusive mikroplaster. Enligt Svenska Miljöinstitutet, IVL, släpps mellan 10 000 och 13 000 ton mikroplaster ut i den svenska naturen varje år. Hur mycket större plast som bryts ner till mikroplaster är ännu oklart.

– Det är fortfarande osäkert vilken effekt mikroplaster har på miljön och människors hälsa, men vi vet att det är möjligt att samla in mikroplaster i stadsmiljön genom att låta dagvatten rinna genom regnbäddar, säger Helén Galfi, tidigare dagvattenspecialist på Kretslopp och vatten inom Göteborgs Stad som nu jobbar på IVL.

Regnbäddar fungerar som reningsanläggningar som hanterar dagvatten från tak, gator och torg. Genom jordskikt och växter renas föroreningar genom att de fastnar eller tas upp av växter. Helén Galfi, tidigare dagvattenspecialist på Göteborgs Stad, betonar att mikroplaster kan samlas in effektivt via dessa system.

– På återvinningscentralen där flera plastsorter hanteras förväntas ackumulering av en stor variation av plasttyper över tid, säger Helén Galfi.

Studien "Mikroplaster i regnbäddar" undersöker hur mikroplaster fångas upp i fyra specifika regnbäddar i Göteborg. Dessa anläggningar tar hand om dagvatten från olika områden, inklusive Litteraturgatan och Bulycke återvinningscentral.

Analysmetoder för att identifiera mikroplaster utvecklas fortfarande. Dagens metoder kan dock visa vilka plastsorter som finns, såsom PVC, PET och gummi, vilka ofta kommer från plåttak och asfalterade ytor.

För att förhindra föroreningar i vattendrag vill Kretslopp och vatten bygga två storskaliga dagvattenanläggningar varje år. I år planeras två dagvattendammar vid Lärjeån för att minska föroreningar som når Göta älv.

– Nu har vi fått en första inblick i hur regnbäddar hanterar mikroplaster i Göteborgs stad, men även andra anläggningar byggs för att hantera mikroplaster och andra föroreningar i dagvattnet, säger Gabriela Carvalho Nejstgaard.

b
Regnbädd kontoret Alelyckan. Foto: Göteborgs stad

Foto: Göteborgs stad