I maj 2020 hittade en boende i Oviken källan till en stank som legat över samhället i över ett år. Det var ett metallrör där illaluktande vätska trängde upp ur marken. Röret satt på ett borrhål från provborrning efter uran tio år tidigare. Sedan dess har uranförbudet hävts och en stor gruvansökan ligger hos Bergsstaten. Riksdagen har också beslutat att kommunerna inte längre kan lägga in sitt veto mot urangruvor. Här går vi igenom vad som hände i Oviken, vad som gäller i dag och vad du som bor på alunskiffer bör hålla koll på.
Borrhålet som började läcka
Linn Aldberg hade känt lukten i samhället i mer än ett år innan hon hittade röret, berättade hon för Länstidningen Östersund. Ett kommunalt vattenbolag kunde konstatera att röret hörde till ett borrhål från provborrning efter uran ungefär tio år tidigare. Berggrunden där hålet borrats består av alunskiffer, en bergart med bland annat höga halter av uran.
Hon kontaktade Bergs kommun och Länsstyrelsen i Jämtlands län. I september 2020 var läckan ändå inte åtgärdad. Bolaget bakom borrningen hade inte ens kontaktats. Nätverket VetoNu polisanmälde då prospekteringsbolagen Continental Precious Minerals och EU Energy Corp för miljöbrott. Anmälan riktades även mot Bergs kommun, länsstyrelsen och Bergsstaten, som enligt nätverket inte agerat mot utsläppet. Hur och när hålet till slut tätades har vi inte hittat uppgifter om i offentliga källor.
Fallet visar en svag punkt i systemet. Bergsstaten ger undersökningstillstånd enligt minerallagen, medan miljötillsynen ligger hos kommunen och länsstyrelsen. Enligt VetoNu bollades ärendet i Oviken mellan myndigheterna medan läckaget pågick i flera månader.
Därför är alunskiffer så besvärlig
Alunskiffer är en svart, kolrik skiffer som bildades på havsbotten för ungefär en halv miljard år sedan. Den innehåller uran, vanadin, nickel, molybden och andra metaller i låga halter. Skiffern innehåller också svavelhaltiga mineral. När berget bryts och kommer i kontakt med luft och vatten kan metallerna lösas ut och följa med vattnet. Statens alunskifferutredning beskriver hur tidigare skifferbrytning gett läckage av tungmetaller och uran till vattendrag och grundvatten. Dammspridning har gett luftföroreningar.
Sverige har egen erfarenhet. I Ranstad i Västergötland bröts uran ur alunskiffer 1965-1969. Området har behövt efterbehandling för runt en halv miljard kronor enligt en motion i riksdagen. Kungliga Vetenskapsakademien har skrivit att ingen hållbar utvinning av metaller ur alunskiffer utan invändningar har visats någonstans i världen.
Från förbud till öppning: tidslinjen
- 1965-1969
Uran bryts ur alunskiffer i Ranstad i Västergötland. - 2006
Det australiska bolaget Aura Energy får sitt första undersökningstillstånd i Bergs kommun. - 2018
Riksdagen förbjuder prospektering och utvinning av uran. - 2019
Aura Energy kräver svenska staten på drygt 17 miljarder kronor med stöd av Energistadgefördraget. Processen avslutas senare utan att bolaget får någon ersättning. - 2020
Det läckande borrhålet i Oviken hittas i maj och polisanmäls i september. - Hösten 2024
Auras dotterbolag Vanadis Battery Metals ansöker om bearbetningskoncession för Häggån K nr 1. - Våren 2025
Ansökan kungörs. Invändningar ska vara inne hos Bergsstaten och länsstyrelsen senast den 4 april 2025. - 5 november 2025
Riksdagen beslutar att ta bort förbudet mot utvinning av uran. - 1 januari 2026
Lagändringen träder i kraft. Uran är åter ett koncessionsmineral enligt minerallagen. - April 2026
SGU föreslår att Häggånfyndigheten pekas ut som riksintresse för mineralutvinning. - 15 juni 2026
Riksdagen beslutar att utvinning av kärnämnen ska räknas som kärnteknisk verksamhet. Därmed omfattas urangruvor inte längre av det kommunala vetot. - Juni 2026
Regeringen tillsätter en utredning om hur kommunernas inflytande över brytning i alunskiffer kan stärkas.
Häggån: gruvplanerna i Oviken
Häggånfyndigheten ligger i Bergs kommun, drygt två mil sydväst om Östersund. Enligt Aura Energy rymmer den omkring två miljarder ton mineraliserad alunskiffer med vanadin, kalium, nickel, zink, molybden och uran. Bolaget vill i första hand utvinna vanadin, en metall som bland annat används i batterier. Ansökan gäller en bearbetningskoncession på 25 år.
När ansökan lämnades in hösten 2024 gällde fortfarande uranförbudet. Uranet beskrevs därför som en restprodukt som skulle stabiliseras och deponeras. Efter lagändringen har bolaget meddelat Bergsstaten att ansökan ska ändras så att även uranutvinning ingår. Bolaget uppger att fyndigheten innehåller omkring 800 miljoner pund uranoxid. I bolagets årsredovisning för verksamhetsåret som slutade den 30 juni 2026 var ansökan fortfarande inte avgjord.
En koncession är bara det första steget. För uranbrytning krävs tre separata tillstånd, enligt minerallagen, miljöbalken och lagen om kärnteknisk verksamhet. Sedan minerallagen ändrats måste ett bolag som vill bryta alunskiffer också visa att det är lämpligt att bedriva sådan verksamhet. Aura Energy blir det första bolaget som prövas mot det kravet, enligt SVT.
Storsjön och det kommunala vetot
Motståndet i Jämtland gäller främst vattnet. Storsjön är vattentäkt för bland annat Östersund och Brunflo och för delar av Bergs, Krokoms och Åre kommuner. Bergs kommun har i ett remissvar varnat för att ett läckage kan skada både människors hälsa och miljön och få stora ekonomiska följder. Kommunerna runt sjön har gemensamt sagt nej till uranbrytning.
Tidigare kunde en kommun stoppa en urangruva. Gruvan räknades som en kärnteknisk anläggning. Sådana får regeringen bara tillåta om kommunfullmäktige har tillstyrkt. Den 15 juni 2026 beslutade riksdagen att utvinning av kärnämnen i stället ska räknas som kärnteknisk verksamhet. Då gäller inte vetot. Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet ville avslå förslaget.
Vad det betyder för dig som villaägare
Uran finns naturligt i berggrunden i stora delar av Sverige, inte bara i alunskiffer. Har du en bergborrad brunn kan vattnet innehålla uran även om det inte finns några gruvplaner i närheten. I en kartläggning från SGU och dåvarande Statens strålskyddsinstitut låg uranhalten över 15 mikrogram per liter i nästan var femte bergborrad brunn. Livsmedelsverkets riktvärde är 30 mikrogram per liter. Halter på flera hundra mikrogram per liter har i studier kopplats till påverkan på njurarna vid långvarigt intag.
- Analysera brunnsvattnet. Be laboratoriet ta med uran och radon. Radon i vatten bedöms som otjänligt över 1 000 becquerel per liter.
- Mät radon i inomhusluften. Blåbetong tillverkades av alunskiffer mellan 1929 och 1975 och avger mer radon än andra byggmaterial. Mätningen ska pågå i minst två månader under eldningssäsongen. Ligger årsmedelvärdet över 200 becquerel per kubikmeter bör du åtgärda.
- Tänk på tätningen vid bergvärme. Ett borrhål som inte tätas ordentligt kan bli en väg för vatten mellan olika lager i berget. Fråga borrfirman hur hålet tätas om ni borrar i ett område med alunskiffer. Mer om kostnaderna finns i vår guide om vad bergvärme kostar.
- Bevaka ärenden nära dig. Ansökningar om koncession kungörs på SGU:s webbplats. Den som berörs kan lämna invändningar inom den tid som anges.
Vanliga frågor
Är det tillåtet att bryta uran i Sverige?
Ja. Sedan den 1 januari 2026 kan tillstånd ges för utvinning av uran. Förbudet från 2018 är upphävt, men ingen urangruva har fått alla tillstånd som krävs.
Kan kommunen stoppa en urangruva?
Inte längre med sitt veto. Riksdagen beslutade i juni 2026 att utvinning av kärnämnen ska prövas som kärnteknisk verksamhet, som inte omfattas av vetot. Kommunen kan fortfarande yttra sig i prövningen. Regeringen utreder hur inflytandet över alunskiffer kan stärkas.
Är det farligt att bo på alunskiffer?
Det vanligaste problemet för hushåll är radon i inomhusluften och i brunnsvatten, som båda går att mäta och åtgärda. Hur stor risken är beror mer på huset och brunnen än på berggrunden.
Vad hände med borrhålet i Oviken?
Läckan polisanmäldes i september 2020. Vi har inte hittat offentliga uppgifter om hur utredningen slutade eller när hålet tätades.
Källor
- Natursidan: Provborrning efter uran läcker (2020)
- Naturvårdsverket: Uran och utvinningsförbudet
- Riksdagen: Betänkande 2025/26:NU27
- SVT: Lämplighetskrav för alunskifferbrytning
- Strålsäkerhetsmyndigheten: Vägen till ett radonfritt boende
- Karolinska Institutet: Uran i dricksvatten
