Stockholm växer och i takt med det krävs ökad kapacitet för avloppsvattenrening. Så kallad membranbioreaktorteknik (MBR) som används när Henriksdals reningsverk byggs ut har under nio års tid utvärderats i pilotförsök vid FoU-anläggningen Hammarby Sjöstadsverk (numera SWIC – Sjöstadsverket Water Innovation Centre) i Stockholm. En rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet och Svenskt Vatten visar vad det finns för möjligheter och utmaningar med tekniken.
– Många svenska VA-organisationer behöver uppgradera sina avloppsreningsverk, både för att öka både kapaciteten och reningseffekten, och har därför redan beslutat eller utreder möjligheten att införa MBR-tekniken som blir ett allt mer konkurrenskraftigt alternativ när reningskraven höjs och kunskapen om tekniken blir tillgänglig, säger Christian Baresel på IVL.
MBR-tekniken innebär att avloppsvattnet, förutom den vanliga mekaniska, biologiska och kemiska reningen, även filtreras genom en fysisk barriär, ett membran, med mycket små porer. Pilottester som IVL har genomfört i samarbete med Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) under många år visar att det ger en effektivare rening av kväve och fosfor, utan att processvolymen behöver öka. Membranen ersätter slutsteget i den konventionella aktiv-slamprocessen, och i Henriksdal ska totalt 1,6 miljoner kvadratmeter membranyta installeras vilket kommer ge fördubblad kapacitet i befintliga bassänger.
En annan fördel är att membranen inte släpper igenom partiklar och partikelbundna föroreningar vilket gör det lättare att efterbehandla avloppsvattnet och rena det ytterligare från mikoföroreningar och läkemedelsrester. Flera tester som gjorts kopplade till MBR-piloten visar att ozon och aktivt kol är mer resurseffektiva på vatten som renats i MBR.
– Att det kommer krav på avloppsverken att rena bort läkemedelsrester och andra mikroföroreningar är bara en tidsfråga, särskilt med tanke på EU-kommissionens förslag till nytt avloppsdirektiv som presenterades i oktober förra året, säger Christian Baresel.
Till utmaningarna med MBR-tekniken hör hög resursförbrukning, bland annat eftersom membranen behöver rengöras med luftning och kemikalier. Ett fokus i arbetet på forskningsanläggningen har därför varit att optimera resursanvändningen vilket har lett till att man lyckats minska kemikaliebehovet för membranrengöringen med 60 procent. Flera andra aspekter har undersökts inom projektet som bidrar till att utveckla MBR-tekniken till ett hållbart teknikalternativ för svenska avloppsreningsverk.