Att återväta våtmarkerna är viktigt för att värna den biologiska mångfalden, minska utsläppen och för att anpassa vårt samhälle till klimatförändringarna. Vid sidan av den långsiktiga ekonomiska satsningen på 3,7 miljarder kronor till år 2030, så vill regeringen även förenkla och effektivisera tillståndsprocesserna samt ta bort andra administrativa hinder för att det ska bli enklare för markägarna att återväta sina våtmarker.
Återvätning av våtmarker är ett av klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtaris prioriterade områden. Att återväta utdikade våtmarker ger stor miljönytta, det är bra för klimatet, vattenkvaliteten och den biologiska mångfalden. Våtmarker stärker också landskapets skydd mot torka, översvämning och brand, vilket är särskilt viktigt ur ett klimatanpassningsperspektiv.
Men det finns flera juridiska hinder vid återvätning av våtmarker eftersom bestämmelserna om markavvattning är föråldrade och komplicerade. För att regeringens satsning på återställande av våtmarker ska få avsedd effekt måste därför regelverket för vattenverksamhet och markavvattning ses över.
– Regeringen har gjort en kraftfull satsning på det långsiktiga arbetet med återvätning av våtmarker på runt 3,7 miljarder kronor fram till 2030. Nu utreder vi hur byråkratiska hinder kan tas bort, samtidigt som vi tillgodoser intressen inom till exempel jord- och skogsbruket. De markägare som vill återväta sina våtmarker ska inte hindras av stel byråkrati, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.
Naturvårdsverket har tillsammans med Statens jordbruksverk och Havs- och vattenmyndigheten fått i uppdrag att göra en översyn av hur regelverket kan utvecklas utan att det påverkar jordbruksmark negativt. Myndigheterna ska bland annat undersöka om det finns behov av att ändra reglerna för att ompröva och återkalla tillstånd till markavvattning, där det inte finns andra motstående intressen som till exempel produktiv jord- eller skogsbruksmark.
Källa: Regeringskansliet