En färsk rapport från SVU lyfter fram lustgasutsläpp från kväverening som den främsta källan till avloppsreningsverkens klimatpåverkan. Trots detta görs få mätningar vid svenska anläggningar och det saknas enkla mätmetoder.
Rapporten introducerar två nya robusta och kostnadseffektiva mättekniker som kan revolutionera mätningen av lustgasemissioner, vilket kan möjliggöra enklare och kontinuerlig övervakning i framtiden.
Studien inkluderar mätresultat från pilot- och fullskaleanläggningar för att kvantifiera lustgasutsläpp från biologiska reningsprocesser i kallt klimat, både med och utan kväverening. Vid Fillan avloppsreningsverk visade mätningar från en anläggning utan kväverening låga utsläpp, motsvarande cirka 0,17 % av inkommande kväve. I pilotanläggningen med kväverening noterades liknande eller högre utsläpp jämfört med traditionella kvävereningsanläggningar.
Samtidigt har nya lustgassensorer, testade i samarbete med teknikleverantörer, visat sig ge pålitliga mätningar vid avloppsreningsverk. Dessa sensorer har potential att integreras för kontinuerlig övervakning av lustgasemissioner i gasfas vid kommersiell produktutveckling. Resultaten understryker behovet av regelbunden kalibrering och långsiktiga tester för att säkerställa prestanda och hållbarhet över tid.
Källa: Svenskt vatten