Under fyraårsperioden 2019-2022 har tjugosju svenska regionala flygplatser, genom miljöprojektet Grön Flygplats, kartlagt sina utsläpp, sin energianvändning och sina cirkulära flöden. Målet med kartläggningen var att minska den markbaserade verksamhetens miljöpåverkan genom högt ställda miljömål.
Arbetet har inneburit en omställning och genomgång av flygplatsernas hela verksamheter, från energisystem och reservkraft till minsta grästrimmer. Sammanräknat har flygplatserna presterat bättre än de uppsatta miljömålen på alla punkter. Energianvändningen har minskat med 11 procent, koldioxidutsläppen från markverksamheten med 64 procent och mängden osorterat avfall med 55 procent.
Utmaningen med resurser och resultat under pandemin
Inför projektstarten sattes målen utifrån en treårsperiod. Men när coronapandemin inföll förlängdes mätperioden till fyra år, för att kunna se vilken eventuell effekt pandemin hade på omställningsarbetet. Enligt Transportstyrelsens trafiksiffror minskade antalet flygresenärer i Sverige med 44 procent under perioden 2019-2022. Trots detta lyckades flygplatserna fortsätta arbeta med omställningen, och generera goda resultat därtill.
Flygplatsernas koldioxidutsläpp har minskat med 64 procent på fyra år
Markfordon och uppvärmning som tidigare drivits med fossila metoder, har på många flygplatser bytts ut mot fossilfria. Många flygplatser har gått från diesel i sina bilar till HVO, eller grön el. Även reservkraften, som är en stor utmaning i omställningen, har kunnat gå från diesel till HVO på många platser. Målsättningen var att minskningen skulle hamna på minst 49 procent, vilket överträffats med god marginal. Vi kan redan avläsa att 6 av de 27 deltagande flygplatserna har en verksamhet som är helt eller nästintill helt i fossilfri drift, med ett minskat koldioxidutsläpp på 98-100 procent på dessa fyra år.
Energiförbrukningen minskade med 11procent på fyra år
Flygplatserna har jobbat hårt med energieffektivisering under perioden. Under 2020 kan vi se att energiförbrukningen minskade på grund av inställd trafik och perioder av mer stängda flygplatser. Nu har de flesta flygplatser gått tillbaka till vanliga öppettider och energibehovet har återgått till ett mer normalt läge. Därmed har det fjärde och sista undersökningsåret haft en normaliserande effekt på mätningen, som annars hade visat oväntat positiva siffror. Målet var att minska energiförbrukningen med 6 procent, vilket är mer än uppnått.
Avfallet har mer än halverats på fyra år
Mängden sorterat avfall kan till viss del ha påverkats av färre flygavgångar under pandemin. Flygplatserna tar, utöver sitt eget avfall från verksamhet och resenärer, hand om flygbolagens avfall som ofta är osorterat. Men även i dialogen med flygbolagen har de kunnat enats kring fler fraktioner, genomfört utbildat och ökat informationen. Målet var att minska avfallet med 14 procent, vilket överträffades med resultatet på 55 procent minskning.
Slutsats och framtid
Även utan minskad trafik som påverkat både avfall och energiförbrukning, kan vi utifrån analysen anta att även dessa miljömål skulle nåtts med ordinarie flygtrafik. Men trots goda resultat finns det mycket vi fortsatt kan göra för grön omställning inom flygsektorn. Därmed kommer de nya rutiner och metoder som tagits fram under projektet fortsätta utvecklas på flygplatserna. Detta tillsammans med omställningen till bioflygbränsle som redan pågår i full fart och med nya el- och vätgasdrivna plan i trafik inom några år, ser det ut som att kommande år kommer innebära minst lika stora kliv framåt. Vi fortsätter jobba med omställningen för ett helt fossilfritt flyg!
“Jag är oerhört stolt över det hårda arbete som flygplatserna lagt ner i arbetet för att nå de högt ställda miljömålen. Men vi slår oss inte till ro nu. Vår resa mot ett helt fossilfritt flyg går vidare. Vi fortsätter att minska flygplatsernas miljöpåverkan, ökar tillgängligheten av bioflygbränsle och förbereder flygplatserna att ta emot el- och vätgasflyg", säger Mari Torstensson, projektledare Grön Flygplats / Svenska Regionala Flygplatser.