Ett projektsamarbete mellan Centrum för hållbar produktion av cement och bränd kalk vid Umeå universitet, Nordkalk AB och Energimyndigheten har utmynnat i att koldioxidutsläppen från kalkproduktion i Sverige med runt 36 000 ton per år. Det uppger Umeå universitet i ett pressmeddelande.
– Projektet fokuserar på att implementera biobränslen som alternativ till fossila bränslen i kalkugnar, vilket lyckats väldigt väl, säger Matias Eriksson, föreståndare för Centrum för hållbar produktion av cement och bränd kalk vid Umeå universitet.
Projektet ”Förnybara energibärare vid produktion av bränd kalk” syftar till att undersöka och visa på hur biobränslen kan införas som alternativ till fossila bränslen i kalkugnar. Målet är att minska de fossila koldioxidutsläppen vid produktion av bränd kalk genom att främja användning av förnybara energibärare, till exempel restprodukter från skogs- eller jordbruk, eller förädlade biobränslen.
– Projektmålet är att minska koldioxidutsläppen från icke-förnybara energibärare i Nordkalk AB:s produktion av bränd kalk med 46 procent, vilket motsvarar 71 000 ton koldioxid per år, säger Matias Eriksson.
För att nå dit har projektet satt upp två delmål, att implementera 100 procent förnybara energibärare vid Kalkproduktion Storugns AB:s (KPAB) kalkugn i Lärbro, samt att integrera 30 procent förnybara energibärare vid Nordkalk AB:s kalkugn i Köping.
– Nordkalk har nått anmärkningsvärda framgångar med att ersätta kol med biobränslen vid kalkugnen i Köping, säger Matias Eriksson.
– Vid ugnen i Köping, som producerar högkvalitativ kalk för stål- och massakunder, har man överskridit målet att 30 procent av bränslet skatt utgöras av biomassa och man arbetar nu för att nå 50 procent. Nu genomförs också försökskörningar med 100 procent flytande biobränsle vid KPAB på Gotland, ett bolag med Nordkalk som majoritetsägare. Dessa tester syftar till att utvärdera biobränslets lämplighet för kontinuerlig drift, säger han.