Sverige har under lång tid haft en ledande roll i det internationella havsmiljöarbetet. Den 4 mars 2023 nådde världens länder äntligen en överenskommelse till skydd för miljön i världshavet. Avtalet skapar globala regler för att begränsa miljöpåverkan och skapa marina skyddsområden i det fria havet, som utgör 95 procent av världshavets volym. Målet att skydda 30 procent av jordens yta är nu möjligt att uppnå.
Processen att anta ett globalt avtal till skydd för havsområden bortom nationell jurisdiktion inleddes för ungefär 15 år sedan. Som EU-ordförande har Sverige lett förhandlingarna för EU och dess medlemsstater tillsammans med EU-kommissionen. Avtalet ställer avancerade krav på att all typ av verksamhet i världshavet ska miljöbedömmas. Avtalet fastställer också regler och procedurer för att skapa marina skyddsområden med målet att bevara och hållbart nyttja havets resurser. Den biologiska mångfalden i havet har stor betydelse för allt levande på jorden. Hälften av det syre vi andas produceras i havet.
Stort steg i genomförandet av Agenda 2030
Avtalet bidrar till målsättningarna i Agenda 2030:s delmål 14 om att hållbart förvalta marina ekosystem, skydda sårbara delar av världshavet, begränsa förorening och främja kapacitets- och teknologiuppbyggnad i utvecklingsländer. Avtalet är också helt avgörande för att kunna uppfylla målet att skydda 30 procent av jordens yta till år 2030.
Vad avtalet innebär för Sverige
Efter att avtalet ratificerats måste länderna säkerställa att marina skyddsområden och andra åtgärder som beslutas under avtalet respekteras. Sverige måste bland annat se till att miljökonsekvensbeskrivningar genomförs för verksamheter i det fria havet för att säkerställa att svenska medborgare, företag och fartyg följer avtalet. I avtalet finns också regleringar som har betydelse för både marinvetenskaplig forskning och kommersiell användning av marina genetiska resurser från det fria havet och djuphavsbotten. Sverige kommer också vara med och främja kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi i utvecklingsländer till stöd för genomförandet av avtalet. Svensk forskning kommer att kunna gynnas både direkt och indirekt.
Indirekt påverkan i kustnära vatten
Avtalet är direkt tillämpligt på de delar av havsbotten och världshavet där ingen enskild stat har särskilda rättigheter. Det inkluderar dels det så kallade fria havet, som utgör 2/3 av världshavets yta eller 95 procent av dess volym, dels djuphavsbotten, det vill säga havsbotten bortom kontinentalsocklar.
Om man ser till vår del av världen faller större delen av Atlanten inklusive delar av Norska havet, Grönlandshavet och Centralarktiska oceanen inom avtalets tillämpningsområde. Även om avtalet inte omfattar Sveriges närmaste havsområden kommer det indirekt påverka även våra mest kustnära vatten. Marina ekosystem är komplexa och många arter migrerar över stora havsområden. Ål, tonfisk, sill, makrill och valar är exempel på djur som migrerar mellan svenska havsområden och det fria havet.
Sverige sätter havet på agendan
Sverige har under lång tid haft en ledande roll i det internationella havsmiljöarbetet. Sverige och Fiji organiserade FN:s första havskonferens 2017. Havet tar nu allt större plats vid de internationella klimatförhandlingarna och medvetenheten om havets betydelse för allt liv på jorden och vårt välstånd har ökat betydligt. Tillsammans med andra EU-länder har Sverige aktivt arbetat för att havets biologiska mångfald ska skyddas inom ramen för FN:s konvention om biologisk mångfald, ofta förkortad CBD, inte minst i det ramverk för målsättningar för skydd av biologisk mångfald till 2030. Sverige har också framgångsrikt varit drivande i att få till stånd det historiska FN-beslutet om att inleda förhandlingar om ett rättsligt bindande globalt avtal mot plastföroreningar. Avtalet ska vara färdigförhandlat 2024 och kommer att vara av stor betydelse för att minska mängden marint plastavfall.
Ratificering av avtalet
Avtalet väntas antas formellt i FN i juni 2023. När 60 stater ratificerat avtalet träder det i kraft och arbetet med att skapa marina skyddsområden kan påbörjas.
Källa: Regeringskansliet