E.ON undersöker förutsättningarna för avskiljning av koldioxid på fjärrvärmeverken i Norrköping och Örebro. En fullskalig anläggning kan finnas på plats inom 5 till 7 år. – Sammantaget handlar det om 800 000 ton koldioxid om året, vilket blir ett alexandershugg för att i stor skala reducera utsläppen av koldioxid, säger Anette Blücher, chef för E.ONs Energy Infrastructure Solutions.
Förenta nationernas klimatpanel anser att det inte räcker med att fasa ut fossila bränslen från energisystemet för att uppnå Parisavtalets mål om maximalt tvågraders uppvärmning. Koldioxid måste aktivt skiljas av från utsläppen.
Studien på Händelö- och Åbyverken handlar om hur man med hjälp av CCS-teknik, Carbon Capture and Storage, kan avskilja och lagra koldioxid. Växterna fångar koldioxid från luften genom fotosyntesen. När biomassan sedan omvandlas till elenergi och fjärrvärme kan avskiljning och lagring, till exempel i tomma oljekällor, skapa negativa utsläpp i form av kolsänkor, vilket ger möjligheter till att minska världens klimatskuld.
– Med CCS-teknik på våra anläggningar skapar vi en substantiell kolsänka, vilket ger E.ON goda förutsättningar att leda den gröna omställningen och bidra till klimatmålen, säger Anette Blücher.
Anette Blücher anser att fjärrvärmesystemet är en viktig pusselbit för att Sverige ska lyckas med den gröna omställningen. Samtidigt som Händelö- och Åbyverken tillför viktig planerbar elproduktion är anläggningarna oerhört viktiga för värmeförsörjningen i Norrköping och Örebro, där stora delar av alla bostäder och lokaler värms upp med fjärrvärme.
– Och genom att värma upp våra hem och företag med fjärrvärme i stället för med el, avlastas elnätet. Således kanelen användas där den gör större klimatnytta, till exempel för att fasa ut fossila bränslen inom transportsektorn. Fjärrvärme har alltså en mycket betydelsefull roll i energiomställningen, inte minst som fjärrvärmen i Sverige nästan uteslutande produceras av förnybara eller återvunna bränslen, säger Anette Blücher.
Studien i Örebro och Norrköping omfattar investeringar och driftskostnader för hela värdekedjan, från bränsle till slutlagring av koldioxid. Målet är att under senare delen av 2022 ha tillräckligt med kunskap för att ta nästa steg.
Studien finansieras till lika delar av E.ON och Energimyndigheten via Industriklivet.