Återvunnen plast har länge setts som en självklar del av den cirkulära ekonomin. Samtidigt växer oron kring vilka kemikalier som faktiskt följer med materialet när plast används om och om igen. En ny studie pekar nu på ett allvarligt problem. Forskare har identifierat att återvunnen plast kan innehålla ämnen som påverkar hormonsystemet och därmed orsakar hormonrubbningar hos både människor och djur.
Vad forskarna har undersökt
I studien analyserade forskarna plastmaterial som redan cirkulerar i samhället, exempelvis förpackningar, byggmaterial och konsumentprodukter tillverkade av återvunnen plast. Genom kemiska tester kartlade de vilka ämnen som frigörs när plasten värms upp, slits eller kommer i kontakt med vätskor.
Forskarna fokuserade särskilt på så kallade hormonstörande ämnen, kemikalier som kan efterlikna eller blockera kroppens naturliga hormoner. Resultaten visade att återvunnen plast ofta innehåller en komplex blandning av tillsatser, restkemikalier och nedbrytningsprodukter som inte alltid förekommer i nyproducerad plast.
Varför återvunnen plast skiljer sig från ny plast
Till skillnad från ny plast, där innehållet är relativt kontrollerat, består återvunnen plast av material från många olika källor. Plast som en gång använts till elektronik, textilier eller industriprodukter kan hamna i samma återvinningsflöde som plast för livsmedelsförpackningar.
Som en följd av detta blir den kemiska sammansättningen svår att förutse. Även om vissa farliga ämnen är förbjudna i dag kan de fortfarande finnas kvar i äldre plastprodukter. När dessa material återvinns förs ämnena vidare i nya produkter, ofta utan att konsumenten känner till det.
Hormonrubbningar och möjliga hälsoeffekter
Studien visar att flera av de ämnen som frigörs från återvunnen plast kan påverka kroppens hormonsystem. Forskarna kopplar dessa ämnen till störningar i ämnesomsättning, fertilitet och utveckling. Särskilt känsliga grupper är barn, gravida och foster, där även små mängder hormonstörande ämnen kan få långsiktiga effekter.
Dessutom pekar forskarna på att exponeringen sällan sker från en enda källa. I stället utsätts människor dagligen för låga doser från många olika plastprodukter, vilket sammantaget kan förstärka effekterna.
Miljöperspektivet och det svåra dilemmat
Å ena sidan spelar återvinning av plast en central roll i arbetet med att minska avfall och spara resurser. Å andra sidan visar studien att återvunnen plast kan föra vidare kemikalier som samhället egentligen vill fasa ut. Detta skapar ett tydligt dilemma för både beslutsfattare och industrin.
Forskarna betonar att problemet inte ligger i återvinning som princip, utan i bristen på kontroll över vilka ämnen som cirkulerar i materialen. Utan bättre sortering, spårbarhet och kemisk rening riskerar återvinningen att sprida skadliga ämnen snarare än att lösa miljöproblemen.
Vad forskarna föreslår framåt
För att minska risken för att återvunnen plast orsakar hormonrubbningar föreslår forskarna flera åtgärder. De efterlyser tydligare regler för vilka kemikalier som får förekomma i plastprodukter redan vid tillverkning. Samtidigt vill de se bättre teknik för att identifiera och avlägsna farliga ämnen i återvinningsprocessen.
Dessutom menar forskarna att vissa typer av plast bör reserveras för användningsområden där risken för mänsklig exponering är minimal. På så sätt kan återvinningen fortsätta utan att äventyra hälsa och säkerhet.
Betydelse för framtidens miljöteknik
Studien påverkar hur samhället behöver se på återvinning inom miljöteknik. I stället för att enbart fokusera på mängden återvunnet material måste kvalitet och kemiskt innehåll få större betydelse. Annars riskerar välmenande miljöåtgärder att skapa nya problem.
Samtidigt öppnar resultaten för innovation. Med bättre materialdesign, smartare återvinningssystem och striktare kontroll kan plast fortsätta vara en del av den cirkulära ekonomin, utan att återvunnen plast orsakar hormonrubbningar.